Spela golf och lev längre!

Golf må stundtals vara det absolut mest frustrerande man kan syssla med – när klubborna inte lyder, inga puttar sitter eller du har glömt regnkläderna hemma. Men det är heller inte mycket som kan hävda sig mot hur bra man mår på golfbanan, en solig förmiddag i juni med goda vänner, gott kaffe i termos och på väg mot nästa tee med två stabila par i ryggen.

Men exakt hur bra mår man egentligen? 

I och med golfboomen under pandemin kände Svenska Golfförbundet att det var dags att uppdatera sin verktygslåda med argument för hur bra golfen faktiskt är ur ett hälsoperspektiv. Därför fick Gymnastik- och Idrottshögskolan med Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, i spetsen uppdraget att sammanställa en rapport på golfens hälsoeffekter.

Sett till hjärtfrekvens och maxpuls kan golfen inte jämföras med aktiviteter som fotboll, längdskidor eller löpning. Beroende på spelarens ålder och kondition är golf en låg- till medelintensiv sport. Däremot håller vi generellt på betydligt längre än andra sporter vilket för med sig många positiva effekter ur hälsoperspektiv. Dessutom har golfen näst lägst skaderisk av alla sporter i Sverige, efter varpa. 

Under en golfrunda på 18 hål går du i genomsnitt 11 000 till 16 500 steg. Till och med under en runda med golfbil kommer du upp i cirka 6 000 steg. Att vara regelbundet fysiskt aktiv, spela två-tre golfrundor i veckan exempelvis, är kopplat till mindre risk för upp mot 40 vanliga sjukdomstillstånd. Så som typ 2 diabetes, stroke och demens. Den fysiska aktiviteten motverkar bakomliggande riskfaktorer som högt blodtryck, högt blodsocker, övervikt och låg kondition. 

Det kan låta uppenbart, att uppnå Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderade steg per vecka är bra för hälsan. Men golfen har fler hälsoaspekter på sin lyra. Rapporten visar till och med att golfare faktiskt lever längre än icke-golfare. 

Golfspelare har en ökad förväntad livslängd på hela fem år jämfört med en icke-golfspelare. Oberoende av kön, ålder och samhällsklass. Allra längst lever de golfare med lägst handicap, vilket inte allt för överraskande ses som en följd av att man behöver spela ganska mycket för att bibehålla sitt låga handicap. Det är den aktiva livsstilen som är avgörande när det kommer till livslängd, men forskarna bedömer det som sannolikt att även golfspelandet i sig har stor betydelse. 

I ett slag med driver eller en längre järnklubba, där en större kraftansträngning sker, aktiverar du i princip musklerna i hela kroppen, framför allt i höft, bål, rygg och skuldror. Förflyttningen av vikten i stansen när du svingar, från båda benen till det främre, är även ett viktigt balansmoment. Faktum är att balansen redan vid 20-årsåldern börjar försämras om man inte tränar den med jämna mellanrum. I golfsvingen, samt under din promenad i upp- och nedförsbackar och på ojämnt underlag, tränas din balans utan att du tänker på det.

Bland personer över 65 år är fall en vanlig orsak till benbrott och andra skador. Konsekvenserna av ett fall sänker dessutom ofta livskvalitén i rädslan av att falla igen. Rapporten visar att självförtroendet och tilliten till sin balans är betydligt större hos äldre som spelar golf gentemot äldre som inte spelar golf.

Var det något som förvånade er med resultaten? 

– Kanske inte förvånade, men en polett trillade helt klart ned. Många spelar ju golf för kärleken till sporten, utmaningen och det sociala, och kanske inte främst för att få fysisk aktivitet. Men så får man den här enorma aktiviteten på köpet. När du står på första tee har du nästan oundvikligen någonstans mellan två och fyra timmars promenad framför dig. I mitt arbete med folkhälsa försöker vi få folk att ta en tio minuters lunchpromenad. Att säga till en kontorsarbetare: ”nu ska du ut och gå här i två till fyra timmar”, det går ju inte, säger Elin Ekblom Bak.

Utöver antal steg, aktivering av muskler och balans får vi inte heller glömma bort hjärnan – koncentrationen, koordinationen och precisionen i närspelet. Och emellanåt en del frustration. Men det stannar inte där. En betydande del av välmåendet och den ökade livslängden hos golfare ligger i mötet med andra människor.

Golfen är väldigt unik i sin gemensamhet. Man kan spela med och mot alla åldrar och spelare på olika nivå. Man möts i klubbhuset för en lunch eller något att dricka eller blir bokade ihop med ett par trevliga främlingar. Golfbanan ger tillfälle att umgås med redan befintliga vänner men också möjligheten att möta nya.

Vad kan man säga om golfens påverkan på den mentala hälsan?

– Även om de golfspecifika studierna är få kan vi dra paralleller till andra studier som tittat på betydelsen av social samvaro, utevistelser, promenader och liknande. Sådant som motverkar ensamheten. Fenomenet att vara utomhus och umgås är väldigt positivt oavsett om det är i golfsammanhang, fågelskådning eller stavgångsgrupper, säger Ekblom Bak.

Det finns till och med evidens som visar på att fysisk aktivitet som sker i naturen, kallad ”green exercise”, minskar stress, ångest och depression. 

Så nästa gång du hamnar i ett förargligt läge, där du måste stå med ena foten i bunkern och den andra uppe på kanten, kan du tänka på hur bra det är för din balans. Nästa gång du vandrar fram och tillbaka i vänsterruffen och letar efter din boll kan du minnas hur bra det är för ditt blodsocker. Och nästa gång du tillsammans med vänner eller främlingar får jubla åt en birdie, så är det bara att fortsätta jubla så länge du kan.  

Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap och tidigare professionell fotbollsspelare.

Några som verkligen anammat golflivsstilen är Göran, 78, och Ann-Britt, 77, Gillberg. Under sommarhalvåret är de bosatta ute på Askersunds Golfklubb utanför Örebro, bara tre minuters promenad från första tee.

Det var drygt 50 år sedan paret började spela golf, egentligen av en ren tillfällighet.

– Jag jobbade på en reklambyrå här i Örebro och en dag kom min chef och sa ”Göran, nu måste du börja spela golf”. De hade börjat med något som hette Svenska Reklambyråmästerskapen i golf och för att vår reklambyrå skulle kunna vara med och vinna behövde man vara två, så det var bara att börja. Då började även Ann-Britt i samma sväng.

Ann-Britt och Göran Gillberg

Om jag berättar för er att studier visar att golfare lever fem år längre än icke-golfare, vad säger ni då?

– Ja, det brukar jag också säga, att det är tack vare golfen som vi är så pigga och friska. De säger att man ska gå tio tusen steg om dagen för att må bra och det får man ju ihop på en golfrunda, säger Göran. 

Tio tusen steg-rekommendationen riktar sig nog inte direkt till 75+, men det verkar ju helt klart fungera.

Hur mycket golf spelar ni under högsäsong? 

– Göran spelar varje dag! Eller, det kanske var lite överdrivet men i alla fall en fyra gånger i veckan minst, om man drar ett genomsnitt. Och jag spelar kanske två gånger per vecka, säger Ann-Britt och fortsätter:

– Du vet, när man börjar på vårkanten blir det ju lite mer intensivt, eftersom vi bor på golfbanan också. Sen trappar man av lite allt eftersom säsongen går.

Vad tycker ni är det bästa med att spela golf? 

– Åh, att man får röra på sig på ett skönt sätt, promenera och träffa människor. Det är många dimensioner, men att vara ute i friska luften framför allt. Och just det där att ha en tanke med vad man ska göra; idag spelar vi golf och då går det 4.5 timma, säger Ann-Britt.