Ett litet gäng kommer gående på Saltängsbron. Det är nära till järnvägsstationen på andra sidan strömmen. Det är därifrån gänget kommer. Promenaden är kort och görs enkelt med en golfbag på ryggen.

Gänget checkar in på hotellet, redo för en helg med mycket golf och lika många upptäckter i en svensk sommarstad. Golfprylarna ställs i förvaringsrummet. De kommande dagarnas starttider är redan bokade.

Helgen kan börja på uteserveringen där man direkt får en känsla för stadens karaktär. En unik stad, med sin egen prägel, kommer det att visa sig.

Dels ute på stadens torg och gator, som vi givetvis går både upp och ner. Dels inne bland innergårdar, laxtrappor, parker, krogar och museum.

Inte minst hos fem golfklubbar med totalt 120 golfhål, även de inom bekvämt avstånd, placerade i alla väderstreck utifrån vår utgångspunkt intill strömmen.

Vi är i Norrköping.

Golfklubbarna är Norrköping Söderköping GK i syd och sydost, Bråviken och Mauritzberg i öster, Ingelsta GK i norr och Finspångs GK i väster. Det handlar om spel hos genuina medlemsklubbar som under många år hunnit finslipa på detaljerna för att erbjuda sitt bästa för medlemmar och gäster.

Möjligheterna till golfpaket är flera. Från slott och herrgårdar till cityhotell och stugby.

Det är, kort sagt, värt att svänga av från E4:an för att stanna i några dagar.

Det första slaget slås på Bråvikens röda slinga, en av tre 9-hålsslingor.

Vita pinnar finns visserligen på vänstersidan, men en snäll inledning bekräftar att ”den vänliga golfklubben” vill få sina gäster på gott spelhumör. Äventyret börjar när vi når det sjätte hålet. En bäck slingrar sig utmed vänstersidan, ett stort vattenhinder vaktar greenen, två bunkrar är smart placerade mellan vattnet och greenen. Spelet med de längre järnklubborna testas.

Här startar en av regionens allra bästa sträckningar. Från hål 6 till 9 på Bråvikens alléslinga. Vi är uppe bland höjderna i en grönskande tall- och björkskog. I dammen på sjunde hålet simmar regnbågskarpar bland ditslagna bollar. Från högt belägna utslagsplatsen på åttan blickar vi ut över Bråviken – den största av Östersjöns havsvikar, ett blått band mellan stadens hamn och skärgårdens öar, mellan Vikbolandets jordbruksmarker och Kolmårdens skogar och djurpark.

Även på nionde hålet vaktas greenen av ett vattenhinder. Denna gång på vänstersidan. Bakom greenen syns klubbhuset, en vacker vit herrgårdsbyggnad, tillhörande Manheims säteri.

Rundan avslutas på den vita slingans nionde hål. Vi har åter njutit av Bråviksutsikten, lyckats hålla bollarna i spel på det knixiga 17:e hålet och slagit oss över äppleträden och dammen på avslutningshålet. Eftermiddagens sista puttar blir till ett vackert minne, slagna på greenen, belägen som en scen på en stadionbana, nedanför en kulle och en högt belägen klubbhusterrass.

I klubbens förra kanslibyggnad finns fem rum för boende. Plats för husbil och husvagn är ett annat alternativ. Ett erbjudande som finns även hos Norrköping Söderköping GK.

Att bo på golfbanan. Finspångs GK, beläget tre mil västerut, förstod tjusningen redan på 90-talet. En stugby med tio rödvita stugor byggdes för gäng som ville ha nära till golfkrog och golfhål.

Stugorna har nyligen renoverats. Numera med fullt utrustat kök och med grillarna oftast tända på altanen under sköna sommarkvällar.

Återkommande gäng gör årligen turen till ”sina” stugor intill 27 golfhål. När såväl anläggningen som banan utvecklas finns alltid skäl att återkomma. Här finns tid att umgås, att i all enkelhet ta vara på allt det goda golflivet har att erbjuda tillsammans med vänner eller familj. Här löser vi heldagsgreenfee. Vistelsen maxas med spel på hål 1 och 9 när kvällens sista släpande solljus gör det böljande golflandskapet extra vackert.

Vi hinner också med hål 19, 20 och 21. Här finns friheten att göra exakt vad vi helst vill. Spela golf när vi vill.

36 hål på en dag. Konceptet har gjorts till en attraktion hos Norrköping Söderköping GK. Två klubbar har slagit sig samman, Norrköping med anor från 1920-talet, Söderköping från 80-talets golfboom.

Bilresan mellan banorna tar cirka 20 minuter. Mellan rundorna finns tid för lunch på två riktigt smakfulla restauranger. På den klassiska Klingabanan har klubbens satsning på sin krog bidragit till ettviktigt lyft för hela anläggningen, på Hylingebanan njuter vi av bistrons smakupplevelser i harmoniskt läge nära Göta kanal, knappt 150 meter från närmaste kajplats.

Kanalen ger banan karaktär. Golfaren känner närheten av Balzar von Platens skapelse vid puttningen på den tionde och fjortonde greenen. Det elfte hålet – ett korthål, 90–150 meter – sträcker sig utmed kanalen, numera också med ett öppet vattenhinder mellan tee och green, rensat från hög vass och därmed en riktig delikatess.

Avslutningshålet ger den jämna matchen en extra kittlande nerv. Från den högt belägna utslagsplatsen ska en bäck passeras. Den långtslående väljer den längsta vägen för att få ett kortare inspel. En damm plus två bunkrar är dock i spel även vid inspelet och ingen går säker förrän den sista putten är i hål.

Den snabbt spelande hinner också gå ett varv på den intilliggande 9-hålsbanan. På ett öppet men böljande landskap, på andra sidan landsvägen, har arkitekten Peter Fjällman designat några riktiga pärlor.

Klingabanan.

Bland Söderköpings läckra korthål bör också det sjunde nämnas. Kort men underbart. Nya träpalissader utmed vattenhindret har givit hålet ett visuellt lyft. På samma sätt har Klingabanans tolfte hål förskönats med palissader. Greenen har flyttats närmare dammen. Hålet i den skönaste av parkmiljöer, på många håll i ett lummigt eklandskap, har blivit den klassiska banans signaturhål.

De sista slagen slås på Klingabanan.

Om starten på Bråvikens röda slinga gav den bästa uppvärmningen så kan avslutningen på Klingabanan rädda den bästa scoren.

Hål 14 och 16 är par 5:or där eliten gärna puttar för eagles och medelgolfaren fixar sina trepoängare. Framför allt på det nämnda 16:e. Även det 17:e hålet – par 3 uppför – och det relativt korta avslutningshålet ger goda möjligheter till applåder från klubbhusets terrass.

Vi känner oss värda något extra gott. Vi åker tillbaka till ”vår” uteservering, tillhörande The Bishops Arms, intill Grand Hotel och strömmen och Saltängsbron.

Helgen fortsätter på uteserveringen. Härifrån är det nära till allt vi vill uppleva.

Gamla Rådstugugatan, Hospitalsgatan, Västgötegatan och Skvallertorget blir några favoritplatser. Här ligger krogarna och restaurangerna tätt. The Lamp Hotels innergård är en sommaroas för lugnt och rogivande kvällshäng. På andra sidan gatan ligger GIN där 4–6-rättersmiddagar serveras för finsmakaren.

GIN som i Gastronomi Inspiration Norrköping.

Ölhallen Gull-Olle finns också här, strax nedanför Rådhustornets staty med samma namn, Gull-Olle, Norrköpings skyddshelgon.

Inne bland gränderna i Knäppingsborg ligger butiker och restaurangerna Asken och Pigeon Street.

Pappa Grappas italienska delikatesser smakar utmärkt både inne i restaurangen och ute vid Strömparken där fisket pågår för fullt i Motala ström och vid Laxholmen.

Promenaden går vidare upp mot Industrilandskapet. Här får staden sin unika karaktär. Här låg pappersbruk, textilfabriker, bomullsspinnerier och mycket annat i en stad med en stark arbetarkultur.

I dag finns här Louis de Geers konserthall, krogar och museum för alla smaker. Vi når det lilla, gamla Skvallertorget och Norrköpings visualiseringscenter. Från Bergsbron tas den givna bilden på Strykjärnet, den karaktäristiska byggnaden mitt i strömmen, idag plats för Arbetets museum.

Turen går tillbaka på små vägar och broar över Strömmens forsande vatten.

En avstickare görs till Halvars glasskiosk på stans södra promenad. En annan till Broadway Kafé på Bråddgatan, En tredje upp till Idrottsparken.

Även en golfartikel kan till slut handla om musiker som Ulf Lundell, Plura Jonsson och Markus Krunegård. De verkar alla ha trivts i sin gamla hemstad idag förfinad, utvecklad och vackrare än den faktiskt var på deras tid.