Greenfeegästen: Fredrik Wetterstrand

Ny golfsäsong. Många har hållit i gång under vintern men de flesta har inte svingat sedan förra året. När man inte lirat på länge är det intressant att se hur det går. Behöver jag boka in mig på nybörjarkurs igen eller sitter slagen okej? Den vanligaste insikten är att det går förvånansvärt snabbt att återfå sin normalstandard. Med relativt lite träning spelar man på samma nivå som tidigare.

Hur kan det komma sig? Är träning onödigt? Det bakomliggande fenomenet här kallas för inlärning. Det är en process som uppstår i hjärnan när man tränar. En av inlärningens egenskaper är att den är bestående över tid. Har vi lärt oss något krävs det mycket för att vi ska glömma det, oavsett om det handlar om att vi lärt oss engelska, bröstsim eller chippning. Vi tenderar att fortsätta kunna det vi kan, åtminstone efter lite uppfräschning.

Att inte träna gör oss alltså inte särskilt mycket sämre, bortsett från fysiska egenskaper som styrka och kondition. Vi blir trötta, får träningsvärk och skavsår efter första rundan på våren, men såväl motorik som spelförståelse och greenläsning ligger kvar på samma nivå som vanligt efter vintern. Om vi däremot vill bli bättre på något krävs en rejäl ansträngning och mycket tid. Då behöver vi skapa en bestående förändring i hjärnan. Därför finns det en avgörande fråga man alltid bör ställa sig själv inför ett träningspass. Genomför jag det här passet för att bli bättre på något eller för att jag vill få ut det bästa av det jag redan kan? Vill jag höja min potential eller formtoppa mig? Svaret på dessa frågor leder till helt olika svar på vad man ska göra och hur man ska träna. Om du är nöjd med din nuvarande spelstandard men upplever att du inte får ut din potential på banan, då bör du sprida din träning över spelets alla delar. Du bör kanske bli bättre på att värma upp, få bättre koll på greenernas hastighet och se till att äta och dricka bättre på banan. Du behöver inte slå längre, utan istället få koll på hur långt du slår så att du väljer rätt klubba oftare.

Om du däremot vill bli bättre på golf, så handlar det om både ansträngning och tid. Du behöver lära dig något nytt som du inte redan har inlärt i hjärnan. Det känns kanske fel att inte hålla igång järnslagen, men minns att du inte slutar kunna det du kan. Vill du behålla din standard i chippning räcker det sannolikt att slå några chippar på uppvärmningen, men om du verkligen vill bli bättre på det behöver du troligen flera pass i veckan under en period. Det är först då du börjar upptäcka nya nyanser i teknik, klubbval, hur du ska anpassa dig till bollens läge och hur bollen beter sig när den landar på greenen.

Med ovanstående som bakgrund är det lätt att dra slutsatsen att vinterträning är onödigt. Man behöver ju inte träna för att kunna spela på sin vanliga nivå på våren. Erfarenheten visar att det är precis tvärtom. Analyser av våra svenska spelare på golfgymnasier visar att de ofta inte blir bättre under säsongen. Däremot har de en stor förbättring av sina resultat på våren jämfört med hösten innan. En stor del av deras utveckling sker därmed under vintern. En logisk slutsats är att vintern tvingar spelarna att träna på det som går (sving och grunder i puttning) och de tvingas ta bort bunkerslag, chippning med mera ur sin träning. De får så mycket mängd på vissa delar av spelet att de ger sig chansen att bli bättre, medan de inte blir sämre av att utesluta vissa delar helt. Under sommaren går allt att träna på och då gör man det. Ingen del får då så hög mängd att den kan lyfta till en ny nivå.

Spelare som förstått de här principerna brukar jobba med så kallad periodisering. Man avsätter olika perioder under året för att träna på specifika saker. Beroende på hur bra man är på något i utgångsläget behövs olika mängd tid. Om Stenson vill bli lite bättre med sina wedgar behöver han sannolikt lägga några hundra timmars träning under en avgränsad tid. Det krävs för att han ska upptäcka nyanser av wedgespelet som han inte redan gjort. För en spelare som nyss har börjat med golf behövs kanske tre timmar chippning under en 14-dagarsperiod för att nå en ny nivå. Vi andra är där emellan.

Om du vill bli bättre på golf kan det vara klokt att:

• Välja en del av spelet som du verkligen vill förbättra och lägga tid på den delen. Vilken del som ger bäst avkastning att träna på är individuellt, men delar som ofta får bättre effekt än vad man tror är riktning på utslag, att alltid putta fram till hål på put- tar under sju meter eller att välja rätt klubba när det blåser.

• Vill du förbättra flera delar, ta en del i taget. Periodisera gärna träningen efter årstid. Puttning är till exempel bättre att träna på sommaren när greenerna är bra, medan bunkerslag och wedgar fungerar utmärkt att träna redan i april.

• Varje del som ska förbättras behöver göra en resa från rörelse till tävling. Tekniken behöver utvecklas, men den behöver dessutom prestera önskvärd bollträff och bollbana. Dessa måste i sin tur anpassas efter de olika lägen och avstånd man får på banan. Och en vacker dag ska man dessutom klara av detta när någon tittar på och det gäller något.

• Därför handlar inte träning enbart om teknik eller att nöta slag från ett och samma läge. Spelet kräver mycket mer av oss än så, nämligen att lyckas på ett försök från ett läge vi aldrig haft tidigare. Ibland under mental press. Med det i bakhuvudet blir det logiskt att bra träning kan vara att droppa bollar runt en green och försöka göra up & down. Eller köra närspelstävling mot en kompis, för att vänja sig vid att någon tittar på. Eller att slå flera bollar till samma hål, men på olika sätt. Variation, mental press och små pauser i träningen gör det enklare att senare ta med spelet ut på banan. 

FREDRIK WETTERSTRAND är landslagscoach för Sveriges damer och en av nycklarna till den nya generation av stjärnor som nyss har slagit igenom.