Mellan 1990 och 1998 tränade en man vid namn Egil ”Drillo” Olsen det norska landslaget i fotboll. Olsen tog Norge till två raka VM-slutspel, blev snudd på helgonförklarad i hemlandet och det norska landslaget förlorade bara 16 av 88 matcher under hans första sejour som förbundskapten.

Samtidigt som den ofta gummistövelklädde norrmannen hyllades ansågs han också som kontroversiell – på grund av hans förmåga att tänka annorlunda.

Men för många blev ”Drillo” också en stor källa till inspiration. Som för den golfintresserade Jon Karlsen, från samma land.

Olsen var helt nytänkande och utan respekt för gamla myter. Han jobbade istället stenhårt med analyser för att hitta bästa sätt för Norge att prestera. Så när Karlsen började intressera sig för puttning på allvar, tog han med sig Olsens sätt att tänka, arbeta och utmana gamla sanningar. Något som han lever vidare efter idag.

För även Jon Karlsen går systematiskt tillväga när det gäller puttningen. Det går visserligen att räkna ut ganska enkelt, när det gäller någon som till och med doktorerat i ämnet och skrivit avhandlingen ”Performance in golf putting” vid Norges Idrottshögskola.

Sedan 2010 har han jobbat nära de svenska golfspelarna via Swedish Golf Team och det är få blågula spelare som inte tagit hjälp av den sympatiske norrmannen vid något tillfälle. Ofta reser han ut på touren för att på plats arbeta med spelarna och senast i mitten av mars var han i Qatar för att jobba med Marcus Kinhult, Sebastian Söderberg och Joakim Lagergren, som samtliga spelar på European Tour.

När det gäller putträning för oss vanliga golfare så har Karlsen mängder av erfarenhet då han också varit klubbtränare under många år.

– En god tumregel som också stämmer ganska bra överens med hur tourspelare tränar är att lägga hälften av träningstiden på rangen, 30 procent på puttinggreenen och 20 procent vid närspelsområdet. Att öva med puttmatcher mot kompisar är bra träning och ger mycket övning på längdkänsla och greenläsning. Därför borde det ha högst prioritet för klubbspelare. Sikte och bollstart är bra att kolla av regelbundet. Det är klart bättre att träna fem-tio minuter två gånger i veckan än längre pass var fjortonde dag, berättar Karlsen.

Många spelare vill ha någon tekniktanke att hänga upp stroket på medan andra helst bara vill släppa all teknik på greenerna. Hur kan man tänka när det gäller teknik kontra avslappning och känsloputtning?

– Även riktigt bra spelare är olika när det gäller hur de tänker när de står över bollen. Några gillar att ha en tekniktanke medan andra överhuvudtaget inte tänker på själva puttrörelsen. Jag tycker inte att det finns någon motsättning mellan att jobba upp en bra teknik och samtidigt vara avslappnad och putta på känsla. Snarare att en bra teknik – där man kan lita på att bollen startar på linjen – kan göra dig avslappnad över bollen mycket oftare.

Få delar, om ens någon del, av golfspelet är så mental som puttningen. En missad kortputt kan sätta griller i huvudet på de flesta och att inte tro på sig själv inför en putt brukar vara det säkraste sättet att inte få i putten.

Men enligt Karlsen finns det sätt att arbeta med sin attityd, sin mentala målbild och sin inställning till puttning överhuvudtaget. Och att skaffa sig rimliga förväntningar.

– Alla spelare har för höga förväntningar på sin egen puttning. Puttning är den del av spelet där prestationen svänger absolut mest och skillnaden mellan en koppsnurr som går i jämfört med koppsnurr och ut kan vi inte kontrollera. Vi spelar på ett underlag som aldrig kommer att vara perfekt. Det gör att alla ibland har extremt bra puttronder och vice versa. Fallgropen är att man baserar sina förväntningar på de ronder då man har medflyt, då blir puttning jobbigt över tid.

Vissa tourspelare använder sig av olika tankeövningar och processer för att inte fastna i negativa mönster som kan påverka nästa putt.

– Många bra spelare har processorienterad rutin. Först läser de putten, sedan fattar de ett beslut, till exempel att sikta på höger hålkant, ställer in puttern och avslutar med rutinen att titta på hålet och slå. Sedan accepterar de resultatet. Sedan får man naturligtvis ägna träningstid åt de olika delarna. Man kan inte göra mer än sitt bästa vilket alltid är gott nog.

Utrustning utgör också en spännande del av puttningens komplexa DNA.

Många byter putter ofta medan andra har kvar samma putter som när de började. Det finns inga enkla sätt att bli en bra puttare även om det finns vissa måttstockar som man kan tänka på om man går och funderar på att skaffa sig en ny hjälpreda till greenerna.

– Jag ser väldigt många som använder för lång putter. Ett riktmärke kan vara att om man är 185 centimeter så är ofta en bra längd 34 tum. Så en spelare som är 165 centimeter borde kanske ha en putter på 30 tum ungefär. För teknikintresserade som gillar att sikta med linjen på bollen så skulle jag rekommendera att använda en putter som också har linjer, då blir det lättare att matcha linje och boll. För spelare som gillar att putta mer på feeling så visar forskning att en bladliknande putter för många fungerar bättre. Men oavsett forskning och studier så ska man inte underskatta känslan av att ha en putter som man tycker ser bra ut. Och som man gillar.

Med tanke på hur många spelare som Jon Karlsen tränat och sett putta så har han naturligtvis svårt att säga vem som är den bästa puttaren i världen.

Men han vet vem som skulle få slå putten om det gällde hans eget liv.

– Är det en kortputt för mitt liv så skickar jag in Joakim Lagergren, om den är kort, snabb och lutar. Är den rak så väljer jag Madelene Sagström. Peter Hanson var bäst i världen på kortputtar när han var som bäst så jag känner mig ganska trygg med de tre. Marcus Kinhult och Pernilla Lindberg skulle gärna få läsa den luriga fyrameters- putten ihop medan Johan Edfors skulle få slå en lång lagputt, han hade touch och bollkänsla som ingen annan. Jonas Blixt är ett annat tänkbart alternativ där.

Till sist: Hur bra är du själv på att putta?

– Jag puttar helt okej, eftersom jag har lärt mig mycket om puttningen genom jobbet. Jag kan tyvärr inte säga samma sak om mitt långa spel... 

När Pernilla Lindberg vann ANA Inspiration var det tack vare den puttning som hon vässat med Jon Karlsen.

Många proffs som Peter Hanson och Jonas Blixt, har använt den norske puttgurun, som tillbringar en stor del av sin tid på resande fot.